Jag bara går min väg. Jag vänder mig inte ens om och ser mig tillbaka. Jag bär inget med mig. Inte ens kläder att skyla mig med. Jag har min längtan. Det räcker. När det öppna och eviga havet breder ut sig framför mig och det jag ser är en ocean av oanade möjligheter ligga öppen, så förstår jag att jag äntligen går längs en väg som jag själv väljer. Jag är på väg. Jag har börjat på nytt.
Mina tankar är rena och redo för nya drömmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar