Tankar en morgon i april

”Jag tänker att kanske är allt, allt det som verkar så givet, så verkligt, i själva verket inget annat än en dröm, en saga som jag själv berättar, utan ord, men i bilder, där verkligheten är blott mörker och tystnad, ett tomt ingenting, där det enda som möjligtvis finns, trots allt, är något osynligt och ofattbart gåtfullt…något som gör att inget kan finnas som begränsar och att allt, precis allt, därför är möjligt. 
     Hur ska jag veta?
     Det enda jag vet är att ingen egentligen vet. 
     Ingenting. 
     Inte på riktigt.”

© Björn Solum

Jag har sett dig.

Det är djupet i din blick som gör dina ögon så sagolika…din oförfalskat öppna själ som gör ditt ansikte så tilltalande…dina drömmar din gestalt så oöverträffat unik…
Den milda vinden du själv andas gör ditt hår så levande, så vackert…
Och sanningen i ditt leende...dina läppar oemotståndliga…
Jag har sett dig.
Jag viskar…i hemlighet.
Du…just du…lockar mig.

© Björn Solum

Brand

En brand har rasat. Den är över nu.
     Sot och aska täcker min lustgård.
     Bland kullar och dungar är allt tyst, grått, öde…som vore allt…dött.
     En ensam sparv med svedda vingar tar likväl plats bland kala grenar.
     Ur dess strupe ljuder sturska toner.
     Som om inget, ingenting, skulle ha hänt.

© Björn Solum

Bubblan

Ur mina omedvetna tomrums djup har fötts en längtan som nu, 

när den fått liv av kärlek, likt en frigjord bubbla av luft ur havets botten, ostoppbart stiger mot medvetandets sköra yta. 
Fylld av liv, av själsligt liv, 
kan den inte längre hindras från att växa sig stor, 
men bräcklig. 
Jag kan blott hoppas att den ej skall brista,
när den möter världen utanför.

© Björn Solum

Fallet

Inför din själs öppna fönster kommer jag att falla…
     Jag tillstår det.
     Till slut faller jag.
     Inte som stenen, den som faller tungt mot havets botten.
     Mer likt snäckskalet, vars fall är vacklande,
men likväl oförsonligt.
     Jag kommer att falla...äntligen.

© Björn Solum

Öppna ögon.

Jag ser din själ i dina öppna ögon.
     Den är ljuv...och...vacker.
     Och därav…du...så oresonligt oemotståndlig.

© Björn Solum

Selmapriset

Selmapriset är ett pris som delas ut till "årets bästa egenutgivna bok".
Jag och min bok Det Vita Snäckskalet har nominerats till årets pris.
Naturligtvis en stor ära för mig och en bekräftelse på att boken tas på allvar...
Läs mer här...
Ett signerat exemplar kan beställas här!