söndag 10 maj 2020

RAPPORT OM LIVET UNDER DEN SPANSKA KARANTÄNEN. Dag 43.

Dag 43 (Söndag 10-05-2020)


Min sedan arton år bortgångna mamma brukade säga att ”när hon lämnade jordelivet, så skulle hon återuppstå som en örn.” Förmodligen var det ett av hennes sätt att lugna oss barn inför en i framtiden oundviklig händelse - hennes eget frånfälle. Att hon ville återuppstå just som en örn, är lätt att förstå om man föreställer sig den enorma frihet som en örn måste erfara när den ensam seglar på breda vingar i uppvindar ovan branta berg och över vida skogar. En mäktig varelse som aldrig behöver låta sig hindras av något under sin färd genom livet. Inte av avstånd. Inte av höjder. Inte av gränser. Inte av något.
Att min mammas berättelser och föreställningar om sin speciella återuppståndelse har haft betydelse för min egen uppfattning om vad frihet betyder och innebär för mig är, åtminstone för mig, lätt att förstå. Den symboliseras av örnens mäktiga flykt högt ovanför och i frihet.
Jag vill se på frihet på det viset. Att ha möjligheten till fria rörelser för att upptäcka och njuta av mäktiga och hänförande landskap. Inte undra på att jag trivs bäst där så är möjligt.
Här i Spanien, hos mig där jag bor, ser det förstås inte ut på det viset just nu. Här får jag, om jag ska följa reglerna till fullo, inte vara ute mer än en timme varje dag utan att ha något egentligt ärende. Jag får inte bada i havet som jag vill. Jag får inte träffa människor på det vis jag vill. Jag får inte ens ge mig ut på en träningsrunda som sträcker sig längre bort än en kilometer från där jag bor. Helst ska jag också bära en ansiktsmask som gör det svårt att andas ordentligt.
Så nog är min frihet, speciellt med tanke på min uppfattning om vad frihet innebär, långt ifrån tillfredsställande. Jag hoppas att det snart blir bättre. Kanske får jag vänta längre än vad jag kan föreställa mig. Just nu verkar allt ovisst. Myndigheterna tycks just nu mest tala om riskerna nu när karantänen ska trappas ner. Det gör att det ibland är svårt att hålla drömmarna levande.
Kanske kan dagens musikvideo hjälpa åtminstone litet grand på traven. Jag hoppas det.

Vi hörs i morrn…
Björn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar